Kyrkomötet Motion 2007:46 av Anders Roos
Djupare teologisk reflektion kring samlevnad

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta nödvändiga initiativ för att hjälpa församlingarna att djupare teologiskt reflektera över samlevnadsfrågor i ett vidare perspektiv än vad som gjorts de senaste decennierna.

Motivering

Man må ha vilken åsikt som helst om samlevnadsfrågor, men ändå uppfatta att situationen i samhället är allvarlig. Därför …

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser att 50 procent av ingångna äktenskap splittras?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser att en större andel av samboförhållanden spricker?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion kan förutsätta att antalet splittrade ingångna och i en del fall registrerade partnerskap inom en inte alltför avlägsen framtid säkert kommer att ha liknande splittringstendenser?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser hur köerna till familjerådgivningarna växer?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser alla de vuxna och barn som mår dåligt i de livssituationer de hamnat i?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser våldet öka i de inre familjekretsarna?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion åser hur s.k. hedersrelaterat våld finns i vårt samhälle?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser hur en del unga kvinnor, i en del fall mycket unga, genomgår torterande stympningar som förstör deras framtid?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion ser en del unga kvinnor mot sin vilja bli bortgifta?

♦ kan det vara rimligt att vi utan någon djupare teologisk reflektion vet att många människor vandrar från förhållande till förhållande med hjälp av de dejtingsidor som likt svampar vuxit upp på nätet.

Detta är bara ett axplock ur samlevnadsfloran i vår omedelbara omvärld och i vår egen värld. Mitt i detta skall vi vara kyrka med ett pastoralt ansvar enligt ett självpåtaget vistelsebegrepp. Men hur är vi kyrka om det inte finns en teologisk reflekion som ger oss vägmärken? För oss som på olika sätt varit igenom livskriser och samlevnadskriser skorrar det falskt om man talar om utredningar. Om och om igen möter vi människor som utstrålar ”javisst, utred ni bara, men det finns en kvarnsten”.

Kyrkomötet har vid tillfällen uttalat sin stolthet över allt som Svenska kyrkan arbetat med vad avser samlevnadsfrågor, senast gällde stoltheten från 1972 och framåt. Detta arbete har handlat mycket om hetero- och homosexuell samlevnad och om acceptans för våra olika sätt att vara människor med olika läggning. Allt detta är gott och väl. Men det handlar om något mer. Det handlar om byggstenar i samhället och i vår kyrka. Det handlar om män och kvinnor i äktenskap, om män och män och kvinnor och kvinnor i partnerskap, om barn i hela och brustna relationer. Det handlar om många som behöver en kyrka som vet vad vi talar om, som behöver någon att vandra med. Vi är nog flera som känner mera misslyckanden än stolthet i att vara det stöd som en stor del av mänskligheten behöver för att orka leva. Det är ju i ett fördjupat liv tillsammans inför Guds ansikte som vi växer och blir de människor vi är ämnade att vara.

Sollentuna den 20 juli 2007

Anders Roos (POSK)